Ett par ingrepp på kontoret

Det var en något komisk situation eller jag vet inte om man kan kalla det för komisk men en lite märklig situation om man säger så det var nämligen två kollegor som gick igenom en skönhetsoperation den ena gjorde en bröstförminskning medans den andra gjorde en bröstförstoring. Ingreppen gjordes samma vecka så när de kom tillbaka till jobbet igen så var det första man kollade in deras bröst för att se hur resultatet blev och jag var inte den enda kan jag säga utan det var många som nyfiket tittade på deras bröst en något märklig situation men kollegorna som hade opererat sig tog det med ro och skrattade åt det bara och eftersom de båda har varit så öppna med det och berättat om ingreppen så får man ju räkna med en del nyfikna blickar från oss på kontoret. De var båda väldigt nöjda efteråt och kände att det var en utav de bästa saker som de har gjort.

Hur ska detta sluta

Med en viss ångest står jag nu inför att införskaffa en del möbler till mitt och sambons hem, anledningen till min oro är att vi har så otroligt delade åsikter om vad som är snyggt och vad som är fult och det leder oftast till en del pinsamma gräl inför andra kunder i någon av alla möbelbutiker. Vi har suttit hemma och tittat på en massa möbler allt från IKEA till MIO men vi kan inte komma till något beslut vi har pratat om att jag ska bestämma vilka möbler som ska in i vardagsrummet medans min sambo tar hand om besluten vad som ska in i köket men det har inte gått så bra, jag vet faktiskt inte hur vi ska lösa det här det kanske slutar med att vi inte köper något alls och det funkar inte för nya möbler måste vi ha det går inte att försöka undvika.

Sorglig syn på mässan

Var nyligen på en mässa i Malmö och kom som vanligt hem med en mängd prylar som företagare delat ut som företagspresenter och det är av varierad kvalitet något som jag slutat att ta med är pennor för jag har efter många mässor så många att jag kommer att klara mig på de som jag har under väldigt många år. Det finns vissa företag som är riktigt duktiga på att göra reklam för sig på mässorna och så finns det dem som man undrar hur de tänkte när de åkte dit det kan vara allt från dåliga montrar till väldigt dåliga produkter som man undrar hur de kan tro att de kommer att lyckas leva på det. Det är med lite sorg i hjärtat som jag betraktar dem när man ser dem stå där i sina montrar stolta som tuppar men med en urusel produkt som de aldrig kommer att överleva på, jag får alltid en lust att gå till dem och varna dem om att detta kommer inte att gå men så kan man ju inte göra det vore elakt av mig.